E-utbildningar 100% online
Riskbedömning är en av de mest centrala delarna i arbetsmiljöarbetet inom bygg- och anläggningsbranschen. Enligt Arbetsmiljölagen och AFS 2023:3 måste risker identifieras, bedömas och åtgärdas redan innan arbetet startar – och sedan löpande under hela projektet. I denna omfattande guide går vi igenom hur riskbedömning fungerar, vem som ansvarar, vilka krav som gäller och hur metoden används i byggprojekt under 2025.
Riskbedömning är också en av kärnuppgifterna för de utsedda rollerna BAS-P och BAS-U. Om du arbetar inom projektering, byggledning eller arbetsmiljö rekommenderas:
Regelverket som styr riskbedömningar finns bland annat i:
- Arbetsmiljölagen kapitel 3
- AFS 2023:3 – bygg- och anläggningsarbete
- AFS 2023:1 – systematiskt arbetsmiljöarbete
Vad är riskbedömning i byggprojekt?
Riskbedömning innebär att identifiera risker, bedöma sannolikhet och konsekvens, dokumentera resultatet och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. Inom byggprojekt är riskbedömningar obligatoriska och ska utföras:
- vid projektering
- inför start av särskilt riskfyllda arbeten
- löpande under produktionen
- vid ändringar i planering eller arbetsmetoder
- när nya entreprenörer anländer
Varför är riskbedömning så viktig?
Byggprojekt är en av Sveriges mest riskfyllda arbetsmiljöer. Olyckor sker ofta på grund av:
- fall från höjd
- instabila schakt
- tunga maskiner
- bristande samordning
- felaktiga arbetsmetoder
- brist på planering
En korrekt riskbedömning minskar allvarliga olyckor, sanktionsavgifter och produktionsstopp.
Vem ansvarar för riskbedömningen?
I byggprojekt fördelas ansvaret enligt lag så här:
- BAS-P – ansvarar för riskbedömning i projekteringen
- BAS-U – ansvarar för riskbedömning under utförandet
- Arbetsgivaren – ansvarar för sina arbetstagares risker
- Projektörer – ansvarar för risker som uppstår i deras lösningar
- Byggherren – har övergripande ansvar för att risker hanteras
Därför är utbildning i BAS-rollerna är centralt:
BAS-P och BAS-U utbildning.
Riskbedömning i projekteringsfasen (BAS-P)
Projekteringen är den fas där flest risker kan byggas bort. BAS-P ska säkerställa att:
- ritningar och lösningar är säkra för utförande
- risker identifieras innan produktionen startar
- risker dokumenteras och kommuniceras vidare
- arbetsmiljöplanen bygger på riskbedömningen
Riskbedömning i produktionsfasen (BAS-U)
BAS-U ansvarar för att riskbedömningar görs löpande i produktionen. Det innebär att BAS-U ska:
- kontrollera riskmoment dagligen
- samordna entreprenörer
- identifiera nya risker som uppstår under projektet
- säkra att arbetsmiljöplanen följs
- kräva riskanalyser från entreprenörer
Hur gör man en riskbedömning? (steg för steg)
1. Identifiera risker
Gå igenom arbetsmoment, maskiner, arbetsplatsen och projektplaneringen.
2. Bedöm sannolikhet och konsekvens
Risk = Sannolikhet × Konsekvens
3. Föreslå åtgärder
Åtgärder kan vara tekniska, organisatoriska eller personliga skydd.
4. Dokumentera riskerna
Dokumentation är ett lagkrav och ska sparas.
5. Följa upp och revidera
När arbetsmoment, väder, entreprenörer eller utrustning ändras måste riskbedömningen uppdateras.
Vilka AFS reglerar riskbedömningar?
- AFS 2023:3 – bygg- och anläggningsarbete
- AFS 2023:1 – SAM
- 6:6a-begäran – om arbetsgivaren inte agerar
Särskilt riskfyllda arbeten
I AFS 2023:3 finns en lista med moment som kräver särskilda riskbedömningar, bl.a.:
- arbete på höjd
- schaktning och markarbete
- tunga lyft och lyftanordningar
- rivning och håltagning
- sprängning
- arbete i slutna utrymmen
- trafikutsatta arbeten
Riskbedömning och arbetsmiljöplan
Arbetsmiljöplanen ska bygga på riskbedömningen. Det är ett lagkrav. Mer info finns här:
Guide till arbetsmiljöplan.
Vanliga brister i riskbedömningar (och hur du undviker dem)
- riskbedömningar görs för sent
- risker dokumenteras inte
- entreprenörer gör egna riskbedömningar som BAS-U aldrig ser
- arbetsmiljöplanen uppdateras inte
- fallskydd och markarbete underskattas
- BAS-rollerna saknar utbildning
Sammanfattning
Riskbedömning är en av de mest avgörande delarna i arbetsmiljöarbetet i byggprojekt. Genom att identifiera risker i tid, dokumentera dem korrekt och följa upp löpande kan både olyckor, sanktionsavgifter och stopp i projektet undvikas. Under 2025 är kraven tydligare än någonsin – och rätt kompetens är avgörande för att uppfylla lagens krav.
